Gav upp gjorde jag ett tag och tog mitt pick och pack och gömde det i en låda i mitt rum så jag skulle slippa se det. Sedan gick jag på en lång, rask, höstig promenad (idag var det så disigt att man inte ens kunde se vattentornet med en "golfboll" högst upp). Det var så sjukt fint ute och jag hittade nya vägar och blev minst sagt fundersam när jag gick genom en skog och på andra sidan skogen är det någon som byggt en stentrappa någon gång i tiden. Stentrappan börjar ingenstans och slutar mitt i ingenstans. Superkonstigt. När jag kom hem lite lagom svettig (nej jag har fortfarande inte lärt mig att ta av mig mössan eller vantarna eller knäppa upp jackan när jag blir varm) åt jag lunch och tittade på första halvan av Brokeback Mountain, det är en sån film jag kan se tusen gånger om. Vissa dagar sitter jag och säger replikerna ikapp med skådespelarna, andra dagar sitter jag helt fascinerad av naturen och djuren.
Någonting jag tycker är sjukt irriterande är när pennor tar slut på bläck. Det hände mig idag, inte en gång, inte två gånger, inte tre gånger utan fyra gånger. Efter den tredje gånger var jag berädd på att åka och köpa ett gäng ordentliga pennor men kände att jag inte hade tid med det. Efter den fjärde pennan rotade jag runt överallt i mitt rum, i syrrans rum, i skrivbordet i vardagsrummet, i byrån i mammas och pappas rum och tillsist hittade jag en röd penna som är mammas som jag nu har tagit och kallar för min. Hon hade ju faktiskt minst fem likadana, varför kan hon inte nöja sig med fyra?
![]() |
| Höstpromenad. |

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar